TypeScript Flashcards

Kategorisponsor

TypeScript är en statiskt typad övermängd av JavaScript skapad av Anders Hejlsberg på Microsoft. Det är ett språk designat för att öka produktiviteten och förbättra kodkvaliteten i stora applikationer. TypeScript kännetecknas av ett rikt typsystem och avancerade språkfunktioner, vilket möjliggör felupptäckt vid kompilering och bättre stöd för utvecklingsverktyg. Detta språk erbjuder funktioner som gränssnitt, generiska typer och dekoratörer, och ger utvecklare verktyg för att skapa mer läsbar och underhållbar kod. TypeScript stödjer också full kompatibilitet med JavaScript och gradvis införande i befintliga projekt, och bibehåller prestanda samt möjliggör enkel användning av JavaScript-ekosystemet.

Vår flashcard-app innehåller noggrant utvalda TypeScript-intervjufrågor med omfattande svar som effektivt förbereder dig för alla intervjuer som kräver TypeScript-kunskap. IT Flashcards är inte bara ett verktyg för arbetssökande - det är ett utmärkt sätt att förstärka och testa din kunskap, oavsett dina nuvarande karriärplaner. Regelbunden användning av appen hjälper dig att hålla dig uppdaterad med de senaste TypeScript-trenderna och hålla dina färdigheter på en hög nivå.

Exempel på TypeScript-flashcards från vår app

Ladda ner vår app från App Store eller Google Play för att få fler gratis flashcards eller prenumerera för tillgång till alla flashcards.

Vad är 'any' typen i TypeScript och när rekommenderas dess användning?

Typen any i TypeScript är en dynamisk typ som kan representera vilken datatyp som helst. Användning av typen any låter oss undvika typkontroll under kompilering, och den kan behandlas på liknande sätt som den dynamiska typen i andra programmeringsspråk, till exempel JavaScript.

Här är ett exempel på användning av typen any i TypeScript:

let dynamicValue: any = 100;
dynamicValue = "hello";
dynamicValue = false;

Även om användning av typen any är bekvämt, rekommenderas det inte om vi känner till datastrukturen. Den främsta fördelen med TypeScript över JavaScript är att TypeScript introducerar statisk typning, vilket hjälper till att upptäcka fel under kompilering.

Användningen av typen any bör därför begränsas till situationer där vi inte kan bestämma en specifik typ. Till exempel kan det vara nödvändigt vid hantering av dynamiska data, till exempel API-data, som kan ändra sin struktur. Observera - överdriven användning av typen any kan leda till att man förlorar de fördelar som TypeScript erbjuder genom typkontroll och verifiering.

Förklara vad 'void' typen är i sammanhanget av funktioner i TypeScript.

Void-typen i TypeScript är en speciell typ som returneras av funktioner som inte returnerar ett värde. I JavaScript / TypeScript-terminologi returnerar funktioner som inte har en deklarerad returtyp eller inte har ett returuttryck, undefined. En sådan funktionstyp kan deklareras med void-typen.

Void-typen är användbar när vi vill skapa en funktion som ska utföra en specifik åtgärd, men inte returnerar något värde. Detta används ofta för funktioner som syftar till att ändra applikationens status eller visa effekter på skärmen, till exempel reaktioner på klickhändelser.

Exempel:

function logMessage(message: string): void {
  console.log(message);
}

Funktion logMessage tar en sträng som argument och visar den på konsolen. Den returnerar inte något värde. Void-typen definierar exakt att det inte ska returnera något värde. Om vi försöker returnera något värde från en sådan funktion kommer TypeScript att rapportera ett kompileringsfel.

Vilka är skillnaderna mellan ett gränssnitt och en typ i TypeScript?

I TypeScript tjänar både gränssnitt och typer liknande syften, men det finns skillnader mellan dem. Jag kommer att skissera några nedan.

1. Möjlighet att deklarera typer på flera sätt: Typer tillåter mer komplexa deklarationer, till exempel kan vi deklarera en typ som en union, korsning, tupeltyp, bokstavliga typer, index typer, kartlagda typer, villkorliga typer, etc. Gränssnitt har inte sådan flexibilitet.

2. Utökning och implementering: Gränssnitt kan utökas och implementeras för klasser, vilket kan underlätta kodskrivning. Typer, däremot, tillhandahåller inte sådan funktionalitet.

3. Deklarationssammanslagning: Gränssnitt kan ha flera deklarationer i ett omfång. Alla dessa deklarationer slås samman till ett gränssnitt. Typer kan inte deklareras mer än en gång.

Exempel på sammanslagning av gränssnitt:

interface User {
  name: string;
}

interface User {
  age: number;
}

// Nu inkluderar User-gränssnittet fälten namn och ålder

Exempel på en skillnad i att deklarera en typ:

type User = {
  name: string;
};

// Kompilatorn genererar ett fel eftersom typer inte kan deklareras mer än en gång
type User = {
  age: number;
};

4. Strukturell typkompatibilitet: Gränssnitt kan användas för att bestämma strukturell typkompatibilitet, medan typer är utformade för att hantera komposita typer.

Exempel på användning av gränssnitt och typer:

interface ExampleInterface {
    prop1: string;
}

type ExampleType = {
    prop1: string;
    prop2: number;
} | string | number;

Men kom ihåg att valet mellan gränssnitt och typ främst beror på axeln eller situationen. Varje har sina plus och minus.

Hur kan du definiera ett objekt med specifika egenskaper och typer i TypeScript?

I TypeScript kan vi definiera ett objekt med specificerade egenskaper och typer med hjälp av så kallade gränssnitt eller typalias. Båda dessa mekanismer fokuserar på att kontrollera den form som ett visst objekt presenterar. De används för att beskriva formen av objekt. Så här gör du det:

1. Använda Interface:

interface Person {
    firstName: string;
    lastName: string;
    age: number;
    isEmployed: boolean;
}

let john: Person = {
    firstName: 'John',
    lastName: 'Doe',
    age: 25,
    isEmployed: true
};

2. Använda Type Alias:

type Car = {
    make: string;
    model: string;
    year: number;
}

let myCar: Car = {
    make: 'Toyota',
    model: 'Corolla',
    year: 2020
};

I båda fallen kommer vi att få ett kompileringsfel om vi vill tilldela ett objekt till en variabel som inte stämmer överens med den deklarerade formen (t.ex. ett fält saknas eller det finns ett extra ett).